Tunga argument mot regeringsförslaget

Respektera de internationella konventionerna, skriver Lars Brandström och Bo Nyberg i en debattartikel (200508) i tidningen Dagen med anledning av att remisstiden för betänkandet ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning” håller på att gå ut. De uppmanar andra remissinstanser att stå upp för de internationella konventionerna och att den ”demokratiska kraften i Sveriges riksdag ska stå rakryggad och rösta ner förslaget till etableringsstopp för konfessionella skolor”.

”-Januaripartiernas etableringsstopp för konfessionella friskolor sågas fullständigt av landets jurister. Det är dags att partierna gräver ner stridsyxan och prioriterar skolvärldens verkliga problem istället för att bedriva populistisk plakatpolitik”, uttrycker Martin Tunström i ledarsidans ingress i tidningen Barometern (200509).

Samuel Teglund från tidningen Världen Idag (200512) återger i sin beskrivning av remissvaren att det finns instanser som ställer sig positiva såväl som negativa till regeringens förslag där de juridiska instansernas ord väger särskilt tungt. Förvaltningsrätten i Stockholm menar att etableringsstopp kan strida emot Europa­konventionen och EU-rätten.

Flera remissinstanser har yttrat sig med kraftfulla argument mot regeringens förslag om etableringsstopp för konfessionella skolor. Ett axplock av dessa har vi valt att återge här. Utbildningsdepartementets betänkande och alla remissyttranden från dem som ombetts svara finns publicerade hos Utbildningsdepartementet.

• Rädda Barnen
• Förvaltningsrätten i Malmö
• Sveriges Kristna Råd
• Myndigheten för stöd till trossamfund
• Friskolornas Riksförbund
• Idéburna Skolors Riksförbund
• Barnombudsmannen
• Judiska Centralrådet
• Romersk-katolska kyrkan
• Svenska Kyrkan
• Svenska Evangeliska Alliansen
• Svenska Kyrkans Unga

I Kristna Friskolerådets remissvar betonar vi att indelningen konfessionell respektive icke-konfessionell egentligen är omöjlig, eftersom alla skolor har inslag som bygger på en viss konfession. Om begreppen ändå ska användas måste definitionen av konfessionella inslag omfatta inte endast religion, utan också filosofi och livsåskådning, för att överensstämma med den europarättsliga kontexten.

Vidare kritiserar vi skarpt förslaget om etableringsstopp för konfessionella skolor, eftersom det bryter mot en lång rad internationella konventioner om mänskliga rättigheter och nationella lagar.

Rädda Barnen lyfter i sitt remissvar fram utsattheten många troende barn upplever i den allmänna skolan:

”Vid utredningens skolbesök uppger elever att de har varit med om kränkande behandling och diskriminering i sin kommunala skola och att de fått en bättre skolsituation vid byte till en skola med konfessionell inriktning. Detta är något som Rädda Barnen känner igen från våra verksamheter: barn och unga som tillhör religiösa minoriteter berättar om upplevelser av utanförskap och diskriminering i den icke-konfessionella skolan.”

Rädda Barnen efterlyser också att debatten om eventuella segregerande effekter i högre grad ska baseras på fakta:

”Det är viktigt att analysen för de bakomliggande faktorerna för segregation grundar sig på fakta för att hitta träffsäkra lösningar. Rädda Barnen menar att det även finns andra faktorer som kan ha segregerande effekt, t.ex. en skolas geografiska placering, eller hur barn från olika minoriteter blir bemötta och behandlade i skolan och i samhället.
Rädda Barnen vill påpeka att barn från religiösa minoriteter inte blir mer inkluderade i samhället per automatik genom att gå i ickekonfessionella skolor – skolorna behöver också säkerställa att de inte möts av fördomar och kränkande behandling.”

Förvaltningsrätten i Malmö pekar i sitt svar på att direktiven till utredningen inte anger några som helst skäl till ett etableringsstopp, samt att utredningens bedömning är att det inte går att peka ut några generella problem på skolor med konfessionell inriktning som kan motivera ett etableringsstopp. Dessutom lyfter förvaltningsrätten fram problemen i förhållande till Europakonventionen, Diskrimineringslagen och EU:s rättighetsstadga.

Sveriges Kristna Råd uppmärksammar det bekymmersamma i att utredningens tilläggsdirektiv redan på förhand styrde att utredningen skulle föreslå ett etableringsstopp. I remissvaret lyfter man fram flera aspekter som visar att förslaget är ideologiskt och har en mycket svag empirisk grund:

”Är det rimligt att argumentera för ett etableringsstopp trots att utredaren inte finner någon grund i statistiken, i sina egna undersökningar eller i att det är sällsynt att kommunerna får in klagomål som kan relateras till konfessionalitet? Grunden för ett etableringsstopp vilar alltså inte på empiriska slutsatser utan, precis som konstateras i inledningen av utredning, snarare på en ideologiskt styrd uppfattning som har med religion i det offentliga livet att göra.”

Myndigheten för stöd till trossamfund har ett uppseendeväckande skarpt remissvar, för att vara en statlig myndighet, när man kritiserar direktiven till utredningen:

”Det går heller inte att frångå att direktivens skrivning går väldigt gränsnära till en påverkan av religionsfriheten, inte endast i Sverige utan även med hänvisning till mänskliga rättigheterna, genom att eftersträva något som skulle kunna vara en sekulär skola. Påpekas bör att ingen skola, i någon form, inte någonstans, kan någonsin presentera en ”objektiv och neutral skolform”. En skola måste ha en utgångspunkt i något och det är detta något som inte kan undvikas genom att hävda att en skola utan religion blir med automatik ”en bra” skola.”

Dessutom uppmärksammar myndigheten, liksom många andra remissinstanser, att utredningen inte funnit sådana problem vid konfessionella skolor att det motiverar en helt förändrad lagstiftning.

”Utredaren, samt delar av referens- och expertgrupper har intervjuat och besökt ett antal av skolor med konfessionell inriktning runt om i landet. Myndigheten kan inte i betänkandet finna referenser som pekar på att det finns problem som kan/bör bemötas med en helt förändrad lagstiftning istället för att göra insatser och stärka de brister som uppenbarats i nuvarande lag.”

Friskolornas Riksförbund riktar i sitt avstyrkande, i likhet med många andra, in sig på att förslaget om etableringsstopp bryter mot mängder av grundläggande principer för mänskliga rättigheter.

”Förbundet avstyrker med skärpa alla förslag i avsnittet. Förbundet anser att förslagen strider mot EU-rättsliga ställningstaganden och konventioner som Sverige anslutit sig till, rörande grundläggande rättigheter om religionsfrihet och rätt att uttrycka sin religion. Förslagen kan också innebära diskriminering i de fall sökande med andra konfessionella inriktningar än de i dag befintliga, inte blir godkända. Vidare anser vi att förslagen begränsar rätten till näringsfrihet. Därtill anser vi att förslagen strider mot proportionalitetsprincipen.”

Dessutom betonar organisationen att förslaget helt saknar syfte:

”Förbundet anser därtill att utredningen inte kunnat visa på någon nytta över huvud taget med förslaget, men förstår att utredningen haft att rätta sig efter det direktiv som lämnats rörande införande av ett etableringsstopp.”

Idéburna Skolors Riksförbund är inte mindre kritiska mot förslaget om etableringsstopp. Förbundet menar att utredningens egen beskrivning är skäl nog för att förkasta förslaget:

”ISR menar att de vissa problem vid någon/några skolor som kan ha samband med konfessionell inriktning med fördel kan hanteras av Skolinspektionen utifrån gällande lagstiftning.

Vidare hänvisar förbundet både till nationell rätt och internationella konventioner och trycker också på att Sverige redan nu sticker ut i ett internationellt perspektiv för sin låga andel konfessionella skolor. Dessutom menar man att debatten om de konfessionella skolorna ofta grundar sig på annat än fakta:

”Forskning kring skolor med konfessionell inriktning är mycket begränsad och många påståenden som cirkulerar grundar sig i känslor och rykten snarare än fakta utifrån skolinspektionens granskningar. ISR ser många välfungerande skolor med goda studieresultat och ofta bättre förhållanden när det gäller såväl trygghet och studiero som inflytande och delaktighet än många kommunala skolor. Även när det gäller social segregation förefaller dessa skolor inte sällan uppnå en socialt blandad elevgrupp.”

ISR avslutar med att de vill se en likvärdig skola, där olika idéer blomstrar, inte en likformig skola:

”Skolor med konfessionell inriktning, är en del inom den idéburna sektorn. En lagstiftning om etableringsstopp kommer enligt de flesta bedömare innebära att även de befintliga skolorna inom denna kategori försvinner. ISR ser med oro tendenser till en utveckling där det inte är en likvärdig utan en likformig skola som eftersträvas. Detta riskerar att även slå mot den pedagogiska mångfalden och det utrymme som idag finns för olika pedagogiska och filosofiska inriktningar t.ex. Waldorfpedagogik m. fl.”

Barnombudsmannen avger sitt remissyttrande ”med utgångspunkt i uppdraget att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)”. BO avstyrker förslaget utifrån att utredningens slutsatser inte visar på några skäl för ett etableringsstopp och konstaterar att det inte finns några andra grundläggande mänskliga rättigheter som motiverar ett etableringsstopp.

Judiska Centralrådet uttrycker stark oro för att förslagen om etableringsstopp och definition av konfessionella inslag kommer göra det svårt att driva judisk skola i Sverige. Svaret sätter fingret på hur svårt det är att avgränsa vad som är konfessionellt:

”Undersökningar som gjorts på de judiska skolorna visar att över 80 procent av föräldrarna uppfattar sig själva som sekulära och att både föräldrar såväl som huvudmän anser att de judiska skolorna är icke-konfessionella. Den definition av konfessionella skolor som utredningen föreslår skulle därför innebära att Sveriges judiska skolor skulle anses vara konfessionella även om de inte uppfattas som konfessionella av föräldrar eller av huvudmännen för skolorna.”

Romersk-katolska kyrkan drar paralleller till 1930-talets Tyskland då myndigheterna upplöste de katolska skolorna och konstaterar att sådana övergrepp aktualiserade behovet av de olika deklarationerna om mänskliga rättigheter, där bl.a. rätten att ge sina barn en utbildning i enlighet med den egna religiösa övertygelsen ingår. Kyrkan menar att regering och riksdag borde arbeta för att öka respekten för internationella konventioner om mänskliga rättigheter, i stället för att undergräva dem och försöka kringgå dem.

Svenska kyrkan räknar i sitt remissvar upp en mängd anledningar till att staten bör värna de konfessionella skolorna: bland annat att dessa skolor ger barn och unga möjlighet att utöva sin religionsfrihet; att i skolor med konfessionell inriktning möts barn och unga från olika trostraditioner, vilket bidrar till religionsmöten; att barns andliga utveckling tillgodoses, vilket enligt WHO är en viktig faktor för existentiell hälsa; att sådana skolor existerar i såväl uttalat sekulära stater, som i stater som domineras av en trostradition.

Svenska Evangeliska Alliansen lyfter fram de problem utredningen ser i förhållande till grundläggande fri- och rättigheter, samt att uppdraget till utredningen präglas av ett ideologiskt och subjektivt förhållningssätt. SEA uppmärksammar också att utredningen gjort en grundlig genomgång av hur de konfessionella skolorna fungerar och inte kommit fram till något som kan motivera ett etableringsstopp.

Svenska Kyrkans Unga fokuserar i sitt avstyrkande på hur utsatta troende ungdomar är i svensk skola:

”Många unga troende är idag starkt utsatta för kränkningar och nedvärderande behandling i skolan på grund av sin tro … Till dess att dessa oacceptabla kränkningar försvinner måste det få existera och nyetableras skolor med konfessionella huvudmän. Barnets bästa, som barnkonventionen föreskriver, måste anses vara en skola som låter barnet leva sitt liv till fullo.”

Flera remissinstanser, som Skolverket, Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern, slår fast att det i utredningen helt saknas skäl för förslaget om etableringsstopp och det framgår att detta är anmärkningsvärt när ett förslag går ut på remiss.

Det största fackförbundet inom förskola/skola, Lärarförbundet, menar att en bättre väg än ett etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning vore en ökad statlig kontroll över etableringen av fristående skolor generellt.

Uppsala Universitet poängterar att det är problematiskt i förhållande till både rådande lagstiftning och flera grundläggande fri- och rättigheter att förbjuda en specifik typ av fristående skolor. Universitetet argumenterar för att i stället utreda ett etableringsstopp för alla fristående huvudmän inom det obligatoriska skolväsendet.