Den 28 oktober, 2020

Hur står sig kristna skolor i värdegrundsfrågor?

En analys av Skolinspektionens statistik visar att de kristna skolorna ligger högt över det nationella genomsnittet i arbetet med att förmedla och förankra de grundläggande värden som slås fast i läroplanerna.

Kristna Friskolerådets rapport 2020:1

Bakgrund

I debatten om konfessionella skolor förekommer det ibland påståenden om att skolorna är slutna och riskerar skapa klyftor i samhället. I själva verket har det konstaterats, bland annat i en forskningsöversikt från Timbro 2018, att de konfessionella skolorna idag har en mycket blandad elevsammansättning. Det är utifrån den aktuella debatten av särskilt intresse att ta fram ett faktaunderlag gällande hur väl skolor med en uttalad kristen grund lyckas med uppdraget att till eleverna förmedla de demokratiska värderingar som skollag och läroplan slår fast.

Claphaminstitutet har 2020 kommit med en rapport om hur kristna ungdomar blir kränkta på grund av sin tro i svenska skolor. Rapporten visar att problemet är mycket omfattande och att detta är belyst i ett antal aktuella forskningsstudier. Påfallande ofta är det dessutom vuxna i skolan som utsätter kristna elever för trakasserier och kränkningar. Frågan om i vilken utsträckning skolor lyckas skapa en miljö där olikheter respekteras är således mycket aktuell.

Skolenkäten

Skolinspektionen genomför kontinuerligt en skolenkät på landets alla skolor. Varje termin går enkäten ut till ¼ av alla skolor, så efter två år har samtliga skolor deltagit. Enkäten riktar sig till elever, personal och vårdnadshavare och berör en mängd områden i skolans uppdrag, bland annat hur väl skolorna lyckas med sitt uppdrag att förmedla de demokratiska värderingar som läroplanerna anger.

Elevernas egen bedömning är allra mest intressant för att bedöma hur väl skolorna lyckas. Den här rapporten jämför därför enkätresultatet för kristna skolor med det nationella genomsnittet vad gäller årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan.

Det är inte alldeles självklart vilka skolor som ska räknas som kristna, eftersom det inte finns någon officiell registrering. Enligt skollagen har alla fristående skolor möjlighet att ha konfessionella inslag. I det här urvalet har vi utgått från de skolor som är medlemmar i Kristna Friskolerådet. Enligt rådets stadgar ska medlemmarna ha en uttalad kristen grund för sin verksamhet. Den kristna profilen ser dock mycket olika ut på olika skolor.

Årskurs 9 i grundskolan

Nedanstående tabell jämför genomsnittligt värde för åk 9-eleverna på de kristna skolorna med riksgenomsnittet. .) Enkäterna är genomförda höstterminen 2018 – vårterminen 2020.

Grundskolan åk 9Riket vt-20Kristna skolor
Grundläggande värden på skolan (index)5,96,7
I min skola respekterar vi varandras olikheter5,76,7
På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor5,96,5

659 elever på 38 kristna skolor ingår i sammanställningen. Tre kristna skolor hade aktuella terminer för få elever för att ingå i Skolinspektionens statistik.

Grundläggande värden på skolan är ett samlingsindex för flera frågeställningar angående värdegrunden. I min skola respekterar vi varandras olikheter är en av dessa frågeställningar. För att få en uppfattning om hur väl de kristna skolorna tar in olika perspektiv i undervisningen och låter eleverna diskutera dessa, ingår också en frågeställning från området Argumentation och kritiskt tänkande i tabellen.

Som synes ligger värdena för de kristna skolorna klart över det nationella genomsnittet. Vad gäller att respektera olikheter är skillnaden anmärkningsvärt stor.

Årskurs 2 i gymnasieskolan

Tabellen för gymnasiet omfattar de fem gymnasieskolor som är medlemmar i Kristna Friskolerådet.  Också här är enkäterna från tiden höstterminen 2018 – vårterminen 2020. 226 elever i åk 2 besvarade enkäterna.

Gymnasieskolan åk 2Riket vt-20Kristna skolor
Grundläggande värden på skolan (index)7,38,8
I min skola respekterar vi varandras olikheter7,08,6
På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor6,56,8

Skillnaden mellan de kristna skolorna och det nationella genomsnittet är här ännu större än för grundskolans åk 9, vad gäller värdegrunden. Däremot är skillnaden mindre i fråga om att diskutera och debattera. När man tolkar resultatet ska man vara medveten om att det härrör från ganska få elever och att merparten av dem kommer från en av de fem skolorna.

Slutsatser

Elevernas egen upplevelse är att de grundläggande värden som läroplanen fastslår kommer till uttryck i betydligt högre grad på de kristna skolorna, jämfört med svenska skolor i allmänhet. Skillnaden är så stor att det borde vara av intresse för svenska skolmyndigheter att studera orsakerna till de kristna skolornas resultat, för att identifiera framgångsfaktorer i värdegrundsarbetet.

Eftersom de kristna skolorna har en förhållandevis tydlig ideologisk inriktning, är det särskilt intressant att se hur skolorna lyckas med att främja respekt för människors olikheter. Det är uppseendeväckande hur mycket högre värdet är för de kristna skolorna vad gäller elevernas egen upplevelse av att olikheter respekteras, jämfört med riksgenomsnittet.

Kan de höga värdena förklaras med att olikheter inte är så stora på de kristna skolorna och därför lättare att respektera? Det är knappast en hållbar förklaring, av två skäl: Dels finns det inget som tyder på att en homogen elevsammansättning leder till större tolerans gentemot olikheter, och dels präglas de kristna skolorna idag, som konstaterades i inledningen, av stor variation både socioekonomiskt, etniskt och religiöst. En sammanställning av Skolverkets statistik visar t.ex. att de kristna skolorna har en klart högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet.

Det kan också konstateras att de kristna skolorna ligger klart över det nationella genomsnittet inom området Argumentation och kritiskt tänkande i Skolenkäten. Eleverna upplever, i högre grad än på andra skolor, att de får diskutera och debattera olika frågor.

2020-10-21

Sven Magnusson, för Kristna Friskolerådet