2020 startade med att utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning” presenterades av utredaren Lars Arrhenius tillsammans med utbildningsminister Anna Ekström den 8 januari. Frimodigt uttryckte då Anna Ekström något i stil med att nu har vi verktygen på plats för att kunna befria den svenska skolan från otidsenliga religiösa inslag. Och – inom ett par år har vi genomfört ett etableringsförbud mot nya konfessionella friskolor. (Egen sammanfattande parafras av vad Ekström uttryckte den dagen).
Utredaren själv, Lars Arrhenius, var dock inte lika övertygad och utredningen uttryckte många hinder på vägen; inte minst internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Året gick, remissvaren från många tunga instanser sågade utredningen och framförallt utredningens spets, etableringsstoppet av nya konfessionella skolor. Se vår sammanställning av remissvaren.
I november 2020 kom sen det glädjande och även till viss del förväntade svaret (från liberalernas utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad i SvD den 11/9-20) att det inte är möjligt att inom denna mandatperiod genomföra detta etableringsstopp, pga. ”de invändningar som utredaren själv och flera remissinstanser hade mot att det kan komma i konflikt med såväl grundlag som internationella konventioner. Det handlar både om religionsfrihet och etablerings- och näringsfrihet. Utredaren konstaterade till exempel att ett etableringsstopp innebär utmaningar när det gäller grundläggande fri- och rättigheter som näringsfrihet samt när det gäller likabehandling och diskriminering”.
Vidare uttalade utbildningsminister Anna Ekström i en skriftlig kommentar till TT, samma dag: ”Arbetet med en lagstiftning som kan stoppa nyetablering av konfessionella skolor och strama upp regelverket pågår. Detta är komplicerade juridiska frågor, men jag är övertygad om att vi kan lägga fram lagförslag som håller”.
Precis i samma veva, måndagen den 9 november, passade osökt ministrarna Morgan Johansson och Mikael Damberg på att lägga ut en dimridå runt den dementi i ”etableringsstoppfrågan” som gavs samma dag. I en debattartikel i Dagens Nyheter jämförde de i slutklämmen konfessionella skolor i Sverige med pågående terrorattacker i Europa. Allt, kanske, för att hålla den tynande veken runt ”stoppuppdraget” vid liv. Oturligt nog för regeringen, lyckades inte denna dimridå att skyla över misslyckandet med att lättvindigt sanera den svenska skolan från religion. Inte minst genomskådades detta av DN:s ledarredaktion som 10/11 totalsågade ministrarnas analysförmåga i en huvudledare i Dagens Nyheter. KrF gav också svar på tal, i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Nej, lätt är det inte och lätt ska det inte vara att göra om lag och internationella konventioner, för att få fram syndabockar att skylla den svenska skolans kriser och utmaningar på. Skulle de drygt 99 procenten sekulära skolorna segla i motvind pga. att mindre än 1 procent av skolorna tillåts ha 10 minuters morgonandakter, utanför schemalagd skoltid?
Vänner, som tror på svensk skola och på dess möjlighet att på nytt inbjuda Kristus som en hedersgäst, mitt in i hela skolväsendet, låt oss göra just det; bjuda in Kristus själv, barnens bästa vän, den störste förespråkaren för den fria viljan och upprätthållaren av integritet i varje situation, in i det svenska skolväsendet. Inte en ”påhittad kristus” som skulle stå för tvång och religiös fanatism, men inte heller religionsfobiernas fanbärare.
(För tydlighetens skull vill jag här förklara att ”bjuda in” handlar om exakt motsatsen till det man nu försöker åstadkomma – ”att stänga ute”. Naturligtvis innebär ”att bjuda in” och ”att stänga ute” olika saker för olika människor, men oavsett vad man lägger in i de orden så är det en himmelsvid skillnad mellan utfallen. När uttalade någon senast att svensk skola borde vara selektiv och utestängande? Och varför blev just Kristus; oavsett om han är en verklig historisk person, en mytologisk karaktär eller inkarnationen av Gud och människa, så obehaglig att ha att göra med i skolans värld)?
Låt oss övriga förenas i en större och djupare övertygelse än den som driver Anna Ekström, Morgan Johansson, Mikael Damberg och Roger Haddad, m.fl. Låt oss ödmjukt, inte arrogant, stå upp för en fortsatt skolutveckling där energin läggs på kunskapsutveckling, bildning, fostran, mobbningsbekämpning och tolerans, där elever når sin fulla potential inför alla de utmaningar som väntar – inte minst i den nya globala verklighet som vi alla har att förhålla oss till efter året då pandemin slog till.
Inför den utmaningen och alla andra utmaningar, även slaget om skolan som jag ovan försökt beskriva från min horisont, så vill jag inför det nya året 2021 uppmuntra oss alla med följande bibelord:
”Ångra er och vänd om så att era synder blir utplånade, så att tider av nytt liv kan komma från Herren”. Apg. 3:19
Må vi alla, oavsett på vilken sida vi kämpar utifrån olika övertygelser, få uppleva tider av nytt liv från Herren. Skolan är viktig och berör alla direkt eller indirekt, därför engagerar den också så många av oss. Ändå viktigare är dock livet, som berör oss alla direkt.
Med önskan om ett Gott Nytt År, 2021
Bo Nyberg, ordförande i Kristna Friskolerådet