Sveriges kristna skolor har en mycket blandad elevsammansättning, vilket framgår av Skolinspektionens statistik. I motsats till många andra skolor går elever med olika socioekonomiska förutsättningar tillsammans. Det beror på att det är skolornas profil som avgör valet av skola, så den kraftiga boendesegregation som finns i landet motverkas.
Det är en klart högre andel elever med utländsk bakgrund i de kristna skolorna, jämfört med riksgenomsnittet. Detta gör att skolornas elever har mycket varierad kulturell och religiös bakgrund. Historiskt har de kristna skolorna haft en klar majoritet elever från aktivt kristna familjer, men detta har förändrats ganska drastiskt under de senaste 20 åren. Numera kommer eleverna från familjer med bakgrund, inte bara i olika kristna inriktningar, utan också i andra religioner.
Att familjer med annan religion väljer kristna skolor förklarar de med att där finns en förståelse för religionens betydelse, något många upplever saknas i andra skolor. Ärkebiskop Jackelén beskrev det så här i sitt vinterprat i radio julen 2021:
”Världen över räknas kristna skolor ofta till de bästa, också därför att de är inkluderande på ett sätt som inte alla andra skolor är. Tvärtemot vad som ofta påstås i den svenska debatten brukar de välkomna studerande oavsett religiös och socioekonomisk bakgrund. Att ha omsorg också om främlingen och att älska till och med fienden är bärande i kristen tro.”
Att skolan är en plats där eleverna i ett gott samtalsklimat får möta olika uppfattningar är mycket viktigt för vårt samhälles framtid. Hur gör då de kristna skolorna i praktiken, för att klassrummen ska vara platser där olika åsikter möts och bryts mot varandra, i en öppen atmosfär?
Leopold Landström, som är religionslärare på Kristna Skolan i Stockholm, betonar vikten av att alltid ge mer än ett perspektiv i undervisningen, även om inte läroboken gör det. På så sätt blir undervisningen mer dynamisk och elevernas förståelse berikas. Han berättar att de just nu håller på med en uppgift om ”Islam i Sverige” i årskurs 9 – hur islam möter Sverige, men också hur Sverige möter islam. En av frågorna som diskuteras är om det borde vara skollov under muslimska högtider. Eleverna uppmuntras att bilda sin egen uppfattning, men också att sätta sig in i muslimers syn på frågan. Leopold förklarar att många elever då lite förvånat upptäcker att muslimer tycker olika. Han brukar då inflika att inte heller kristna väl tycker likadant i alla frågor.
Leopold menar att han som lärare har en viktig uppgift i att nyansera bilden av religion och av människor som tror. Läroböckerna ger en förenklad bild, med ganska svartvita beskrivningar.
– Här behöver jag som lärare visa på att människors tro inte är så statisk, utan att människor inom en viss trosinriktning kan inta en rad olika ståndpunkter. Jag ritar därför ibland upp en linje för att åskådliggöra att det mer handlar om en hel skala av olika åsikter.
Leopold ser det som en styrka i undervisningen att ha den kristna tron som en slags referenspunkt. Elever som själva kommer från en kristen familj har ofta värdefulla insikter att bidra med i undervisningen, som också hjälper andra elever att förstå. På samma sätt bidrar också elever med annan religiös eller icke-religiös bakgrund.
En viktig utgångspunkt är att alltid uppmuntra elever att forma sin egen övertygelse:
– Vi diskuterar och analyserar, och jag vinnlägger mig om att skapa ett klassrumsklimat där alla vågar uttrycka sin åsikt.
I ett så sekulariserat land som Sverige finns många fördomar mot religion, och undersökningar visar att religion ofta framställs som något gammalt och förlegat i svensk religionsundervisning. Ofta ställs tro mot vetenskap. Dessutom ges bilden av religion som något exotiskt som endast gäller människor i andra kulturer, underförstått mindre upplysta människor än oss i Sverige. Leopold ser det därför som sin uppgift att nyansera denna bild. Ibland behöver han också utmana fördomsfulla inställningar om troende som mindre upplysta och intellektuella.
En av de viktigaste uppgifterna som lärare, menar Leopold, är att förmedla respekt för människors olika trosuppfattningar. Det är en del av det övergripande demokratiska uppdrag skolan har. De bilder av religion som framställs i undervisningen kommer endera skapa respekt och förståelse eller distans och fördomar. När elever fastnar i fördomsfulla åsikter är det lärarens uppgift att utmana dem till nya perspektiv.
Historiskt har kristna skolor inte alltid lyckats vara arenor med högt i tak. Problemet uppstår när skolan förutsätter att samtliga elever ska omfatta en viss tro eller ideologi. De undersökningar som finns visar entydigt att detta inte är ett problem begränsat till konfessionella skolor. En mängd studier visar t.ex. att troende elever i chockerande hög utsträckning får höra fördomsfulla och nedsättande påståenden om religion och tro av lärare i svenska klassrum. Resultatet blir att de flesta döljer sin tro i skolan. Bland kristna skolor finns idag en medvetenhet om risken för ensidighet, men i den sekulära svenska skolan verkar det på många håll helt saknas insikt om problematiken. Den utveckling som skett i de kristna skolorna, med en allt större kompetens att möta elevers olikheter, skulle vi behöva se också i landets skolor i stort. Till de kristna skolorna söker sig idag i allt större utsträckning elever med olika livsåskådningar, just för att skolorna har rykte om sig att vara miljöer där alla möts med respekt.
Att det verkligen är så att det idag läggs stark tonvikt i de kristna skolorna på att eleverna ska få brottas med olika perspektiv, framgår av Skolinspektionens statistik. Eleverna vid de kristna skolorna uppger i klart högre omfattning än riksgenomsnittet att de på lektionerna får diskutera och debattera olika frågor. Så mottot Högt i tak – djup i kunskap är i allra högsta grad levande i de kristna skolorna.
/Sven Magnusson