Den 24 november, 2020

Vilka elever går på kristna skolor?

Skolverkets statistik visar att kristna skolor har en socioekonomiskt mycket blandad elevsammansättning. Av statistiken framgår också att de kristna skolorna har en klart högre andel elever med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet.  

Kristna Friskolerådets rapport 2020:2

Bakgrund

Svensk skola har problem med likvärdigheten. Kvalitetsskillnaderna mellan skolor rapporteras öka. I Skolverkets lägesbedömning 2020 lyfts den bristande likvärdigheten fram som svensk skolas stora utmaning:

Vi ser att skillnaderna i resultat mellan olika skolor har ökat, till stor del beroende på den tilltagande skolsegregationen. Vilken skola en elev går i, och hur elevsammansättningen ser ut där, får också allt större betydelse för elevens resultat. Skolsegregationen har således en negativ påverkan på likvärdigheten och riskerar att försämra skolväsendets förmåga att kompensera för elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta drabbar elever med mindre gynnsam bakgrund hårdast. Dessutom kan skolsegregationen leda till stigmatisering av elever som går i skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning.  (Skolverkets lägesbedömning 2020, sid. 12)

Den av Utbildningsdepartementet tillsatta Utredningen om en mer likvärdig skola har i sitt betänkande (SOU 2020:28) redovisat ett antal förslag med syfte att stärka likvärdigheten mellan skolor. Bland annat föreslås skolhuvudmän få en skyldighet att verka för en allsidig social sammansättning av elever. Betänkandet uttrycker att förslaget tar sikte på att elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund ska mötas i skolan. Som exempel nämns ”elever från olika bostadsområden eller elever vars föräldrar har olika utbildningsnivå”. (sid. 212)

För att mäta socioekonomisk bakgrund används i svensk skola föräldrarnas utbildningsnivå. Detta anses ge ett bra mått på de ekonomiska förutsättningarna.

Eftersom de konfessionella skolorna anklagats av regeringsföreträdare för att vara segregerande, är det intressant att se hur elevsammansättningen verkligen ser ut.

Urval av skolor

Vi har valt att se på elevsammansättningen vid enbart de kristna skolorna, inte samtliga konfessionella skolor, av flera skäl. Dels är det svårt att avgöra vad som är en konfessionell skola. Det finns ingen officiell registrering, utan enligt skollagen har alla fristående skolor möjlighet att ha konfessionella inslag. Vi har därför i vårt urval utgått från de skolor som är medlemmar i Kristna Friskolerådet. En uppskattning är att dessa utgör drygt 80 % av samtliga konfessionella skolor. Enligt rådets stadgar ska medlemmarna ha en uttalad kristen grund för sin verksamhet. Den kristna profilen ser dock mycket olika ut på olika skolor.

Dessutom har vi, förutom den socioekonomiska sammansättningen, valt att undersöka hur stor andel av eleverna som har utländsk bakgrund. Att ha med muslimska skolor i en sådan sammanställning skulle ge ett missvisande resultat, eftersom dessa skulle höja procentandelen elever med utländsk bakgrund avsevärt.

Statistiken omfattar 45 kristna skolor, med sammanlagt 6395 elever i årskurs 1-9.

Skolverkets statistik

I Skolverkets statistik går att utlösa hur stor andel av elevernas föräldrar som har eftergymnasial utbildning. Den gruppen anses socioekonomiskt starkare än gruppen där föräldrar har högst gymnasial utbildning.

Dessutom visar statistiken andelen elever med utländsk bakgrund. Detta syftar på elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands.

Ett annat område som kunde varit intressant att se på vad gäller elevsammansättningen vid kristna skolor är religion. Det är dock inte möjligt att göra eftersom uppgifter om religion inte får registreras.

Elevsammansättning ur ett socioekonomiskt perspektiv

diagram socioekonomisk bakgrund

Det förekommer ofta påståenden i debatter om fristående skolor att dessa lockar till sig elever med bättre förutsättningar än de elever som går i kommunala skolor. Av diagrammet kan man utläsa att det finns en skillnad i socioekonomiska förutsättningar, men att denna skillnad inte är så stor som ibland görs gällande. De fristående skolorna hamnar på 70 % elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, att jämföra med 60 % för riksgenomsnittet (om man ser enbart på de kommunala skolorna blir värdet 58 %).

Intressant är att de kristna skolorna hamnar på samma nivå som det nationella genomsnittet. De kristna skolorna har alltså en elevsammansättning ur socioekonomiskt perspektiv som motsvarar det nationella genomsnittet.

Det finns relativt stora skillnader mellan de kristna skolorna. Andelen speglar givetvis vilken typ av bostadsområden som finns i skolornas närhet. I samhällen med övervägande villabebyggelse är andelen med eftergymnasial utbildning hög, medan den är låg i s.k. betongförorter. Den lägsta andelen vid en kristen skola är 35 %. Det är värt att notera att sju kommuner har lägre värden (dvs. genomsnittet för samtliga i kommunen belägna skolor) och ytterligare femton kommuner har lägre eller samma värde som den kristna skolan med näst lägst andel.

Det finns inget som tyder på att de kristna skolorna bidrar till socioekonomisk segregation. Snarare förefaller skolorna ha en något mer blandad sammansättning än närliggande skolor.

Elevsammansättning ur ett invandringsperspektiv

diagram utländsk bakgrund

Vad gäller elever med utländsk bakgrund (att de själva eller båda föräldrarna är födda utomlands) så är det ingen skillnad mellan riksgenomsnittet och fristående skolor. Däremot går det en betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund i kristna skolor.

Orsakerna till detta är säkerligen flera. Kristna skolor är en självklar del av samhället i de flesta länder, även muslimska, och de förknippas internationellt ofta med hög kvalitet. Detta kan göra att familjer med utländsk bakgrund gärna väljer en kristen skola. Muslimska föräldrar uppger ofta den religiösa grunden som en orsak till att de väljer en kristen skola. De uttrycker att de på en kristen skola inte möts av fördomar som på andra skolor. I förortsområdena är det också vanligt att icke-muslimer, dvs. framför allt kristna och ateister, väljer kristna skolor eftersom de upplever att en del kommunala skolor är så starkt muslimskt präglade.

Några av de kristna skolorna har en mycket hög andel elever med utländsk bakgrund. Det gäller t.ex. de katolska skolorna, som har högt anseende i många invandrargrupper, oavsett religion.

Statistiken säger inget om hur många olika länder och kulturer som är representerade på skolorna, så det blir givetvis en begränsad bild av skolornas elevsammansättning som framgår. Vi vet dock från de kristna skolorna att merparten har elever med mycket skiftande bakgrund. I en Timbro-rapport från 2018 framgår att flera av de kristna skolorna har elever från över 30 olika länder och ingen av de skolor som besvarade rapportens enkät hade färre än tre länder representerade.

Intressant från Timbro-rapportens enkät är också att de flesta av skolorna uppgett att de har fler än tre olika religioner representerade och flera att de har 6–8 olika religioner på skolan.

Sammanfattning

Påståenden att konfessionella skolor är segregerade miljöer har inget stöd i den offentliga statistiken vad gäller de kristna skolorna. På båda de områden som det finns faktaunderlag till, nämligen socioekonomiskt och etniskt/kulturellt, har de kristna skolorna en mycket blandad elevsammansättning.

Sven Magnusson, för Kristna Friskolerådet

2020-11-03