Den 26 januari, 2020

Kristna friskolor – en integrationsresurs

I debatten om konfessionella skolor framförs frekvent åsikten att dessa skolor försvårar integrationen. Argumentet har dock ingen saklig grund. I Wenells och Qvarsebos (2018) forskningsöversikt över konfessionella skolor framgår att dessa skolor har en mycket blandad elevsammansättning:

”En översikt av skolornas lärar- och elevsammansättning och befintlig forskning visar att skolorna härbärgerar en mångfald av nationaliteter och religioner och utgör en arena där den religiösa identiteten kontextualiseras och förhandlas i relation till majoritetssamhället.”

Läs deras forskningsöversikt: Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?

Kristna Friskolerådets egen sammanställning av Skolverkets statistik visar att de kristna skolorna har en något högre andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. 24,6 % vid de kristna skolorna, jämfört med 23,8 % för riket som helhet – statistiken gäller elever i åk 9 år 2017 (enligt nedan graf).

39,1% vid de kristna skolorna, jämfört med 25,2% för riket som helhet – statistiken gäller elever i åk 1-9 år 2018 (enligt nedan graf).

En växande andel muslimska familjer väljer t.ex. idag kristna skolor eftersom de där upplever att man som troende blir respekterad på ett annat sätt än i andra skolor. Vi hävdar att de kristna skolorna är föregångare i att integrera elever i det svenska samhället, och att de kristna skolornas erfarenheter av hur man möter med människor med annan religions- och kulturbakgrund och bygger en förtroendefull relation med familjerna, skulle behöva tillvaratas av svensk skola i stort.