Barns rätt till andlig utveckling

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av Sverige år 1990. Sedan dess har den påverkat all svensk lagstiftning som rör barn och ungdomar. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. På både Skolverkets och Barnombudsmannens hemsidor finns bra information.

Barnkonventionen lyfter bland annat fram barnets rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling. Här presenterar vi artiklar i ämnet som betonar barnets rätt till andlig utveckling:

Smålandsposten, 2019-12-24: Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, lyfter fram barnets rätt till den andliga utvecklingens betydelse: -Ett barn ska ha redskap för att närma sig livsfrågorna och tid att stanna upp för att lyssna inåt. Barn ska ha tillgång till religiösa urkunder och dess tolkande berättelser. För barn måste skapas utrymme att ge ord åt frågor om skuld, förlåtelse och mening. Barn ska ha möjlighet att hitta sin trosmässiga identitet, en andlig kompassriktning, för att känna framtidstro i vardagen och kunna orientera sig när livet gör ont. Och kanske viktigast; vid barnets sida ska det finnas vuxna som själva är tillräckligt trygga i sin tro, som kan ge vägledning och visa på tolkningsalternativ.

Utifrån denna artikeln kan man kortfattat lyfta fram följande resurser:

  • redskap för att närma sig livsfrågor
  • tid att stanna upp för att lyssna inåt
  • tillgång till religiösa urkunder och dess tolkande berättelser
  • ge ord åt frågor om skuld, förlåtelse och mening
  • hitta sin trosmässiga identitet
  • hitta en andlig kompassriktning
  • känna framtidstro i vardagen
  • kunna orientera sig när livet gör ont
  • vuxnas trygga vägledning

SvD, 2020-01-04: Ärkebiskopen Antje Jackelén skriver: -En del av de problem unga vuxna brottas med i dag hänger samman med brist på andlig utveckling. Men den är lika viktig för en ung människa som den fysiska och psykiska utvecklingen. Vidare liknar Jackelén barns andliga utveckling såsom att lära sig ett språk: -Att lära känna tro, hopp och kärlek är som att lära sig ett språk. Om denna språkvärld förblir stängd för barnet, innebär det allvarliga skaderisker för barnet. Barn har rätt till andlig utveckling. Den är en viktig del av barnets existentiella hälsa och den motståndskraft som behövs när livet är svårt. Ett barn som inte främjas i sin andliga utveckling får det allt svårare med sökandet efter den egna livsmeningen och orienteringen i den skakiga värld vi lever i. Det får sina mänskliga rättigheter beskurna.

En skolmiljö som främjar barnets rätt till en religiös och kulturell identitet.

FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda.

Här kommer några artiklar som lyfter fram hur barn och ungdomar i svensk skola blir utsatta för kränkningar med anledning av sin tro.

SvD, 2020-02-18: ”Många unga kristna upplever sig kränkta”. Artikel där Sveriges Kristna Råd redogör för sin rapport ”Unga troende i samhället”. Rapporten visar på en problematisk situation för troende ungdomar i Sverige. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Av de svarande angav varannan ung person att de har upplevt sådana kränkningar. Kränkningarna är vanligast i samband med skolans naturvetenskapliga ämnen och inom religionskunskapen. Ungdomar uppger att lärare har en ”dumförklarande ton när det gäller kristendomen i förhållande till vetenskapen” och beskriver hur religionslärare på gymnasiet ägnar sig åt ”raljerande över tro”.

Världen idag, 2020-02-19, kommenterar SKR’s rapport och lyfter fram den statistik som säger att nästan 27 procent av de tillfrågade i enkätstudien blivit kränkta av en lärare. ”Vi vet att den stora majoriteten av lärare utför ett gott arbete, men när det är läraren som utför kränkningen är detta mycket problematiskt eftersom en elev som upplever sig utsatt ska vända sig till sin lärare”, skriver de.

Lärarnas tidning, 2020-02-20, lyfter fram elevexempel från SKR’s rapport: -En 16-17-årig flicka berättar att en lärare har en ”dumförklarande ton när det gäller kristendomen i förhållande till vetenskapen.”. En ungdom i åldern 18-20 år säger att hen blev kallad dum, samt hånades och tillfrågades om hon ”trodde på tomten också”. En annan vittnar om ”raljerande över tro från lärare i religionskunskap i gymnasiet.”

Världen idag, 2020-02-25, Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på myndigheten, kommenterar SKR’s rapport i ett mejlsvar: – Skolverket ser allvarligt på att elever utsätts för kränkningar i skolan med anledning av sin tro. Vidare i artikeln ger Ny generation, som stödjer hundratals kristna skolgrupper runt om i landet, sin syn på SKR’s rapport som inte är överraskade av resultatet. – Tyvärr är vi inte förvånade över dessa siffror och vi tycker att de är mycket beklagliga. Många av de ungdomar vi har kontakt med, som har Ny Generation-grupper, upplever att de inte ens får en chans att börja bedriva verksamhet på skolan trots att de har alla rättigheter på sin sida. Vi hoppas att denna enkät kommer tas på allvar och på sikt leda till ett förändrat klimat för kristna elever i den svenska skolan, säger Emma Bergkvist, som leder Ny generation. – Ur vårt perspektiv blir det desto tydligare hur viktigt det är att ungdomar själva får sätta ord på sin tro. Dels för att kunna bemöta fördomar som finns, men också för att det ska vara självklart i ett land med religionsfrihet. Emma Bergkvist ser med oro på den ängslighet som hon menar breder ut sig i den svenska skolan. –Lärare och rektorer försöker tysta ner troende elever och kalla det för att skolan ska vara ”neutral”. Det behövs en annan taktik för att uppnå en neutral plats i skolan än att kränka dem som har en viss livsåskådning.

SvD, 2020-02-26, Josefin Holmström reagerar på SKR´s rapport: -Skandal att kristna barn mobbas – av sina egna lärare!! – Jag har träffat många vuxna som tycker att kristendomen bara är sagor och myter, något lika irrationellt att tro på som det flygande spaghettimonstret. Jag tycker lite synd om dem. Men jag blir arg när jag tänker på att de finns och agerar i skolans värld, och jag hoppas att de lusläser Sveriges Kristna Råds rapport.

-Socialdemokraterna vill förbjuda nyetablering av religiösa friskolor. Kommuner försöker förbjuda bön på arbetstid. I sociala medier förs hätska diskussioner om huruvida det är hjärntvätt eller barnmisshandel att uppfostra barn kristet och lära dem be kvällsbön.

Om statsateism är normen, om religionsfrihet främst tolkas som rätten till frihet från religion, så kommer det självklart att avspeglas i skolorna. Detta trots att läroplanen för religionsämnet i grundskolan slår fast att undervisningen ska ”bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar” samt till ”att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”.

Dagen, 2020-03-05, berättar en elev hur hon blev kränkt för sin kristna tro. -Påhoppen kom ofta från muslimska klasskompisar och lärare, men även från elever med ateistisk livsåskådning. – Det var en lärare som jag hade stort förtroende för som sa att hon tyckte att jag borde bli muslim. Hon var själv muslim och ville liksom ändra min tro, säger Blessing Ankra. Hon sökte sig till en kristen friskola i Stockholm som blev som en fristad för henne där hon möttes med respekt för sin kristna tro.