Den 30 mars, 2022

Hur väl lever kristna skolor upp till svensk läroplan?

Skolinspektionens enkätresultat visar att kristna skolor genomgående lyckas bättre än genomsnittet med att uppfylla läroplanens riktlinjer. På områden som rör elevers trygghet, samt allsidighet och tolerans, har de kristna skolorna ett anmärkningsvärt bättre resultat än riksgenomsnittet.

Bakgrund

Utbildningen i svenska skolor ska styras av de statliga läroplanerna. Samtliga skolor, oavsett profil, är alltså skyldiga att leva upp till läroplanernas krav. För att bedöma hur väl de kristna skolorna lyckas med detta har vi granskat resultaten på de enkäter som Skolinspektionen genomför vid samtliga svenska skolor.

Dessutom har Kristna Friskolerådet mottot ”för en skola med saklighet, allsidighet och respekt för den personliga integriteten”. Vi vill därför se hur väl eleverna tycker att deras skolor lever upp till detta.

Urval av skolor

Vi har i vårt urval utgått från de skolor som är medlemmar i Kristna Friskolerådet. En uppskattning är att dessa utgör ca 95 % av samtliga skolor med kristen konfessionell inriktning. Enligt rådets stadgar ska medlemmarna ha en uttalad kristen grund för sin verksamhet. Den kristna profilen ser dock mycket olika ut på olika skolor.

Av Kristna Friskolerådets medlemsskolor har 41 skolor elever i årskurs 9. Tio av dessa hade vid sin senaste Skolenkät från Skolinspektionen färre än tio svarande i årskurs 9, vilket innebär att resultatet inte offentliggörs. I vår sammanställning ingår därför 31 skolor med sammanlagt 575 elever i årskurs 9.

Skolenkäten

Skolinspektionen genomför varje år en enkät på hälften av landets skolor. Varje skola gör alltså enkäten vartannat år. Enkäten riktar sig till elever i några årskurser, samt till samtliga vårdnadshavare och pedagogisk personal.

I den här sammanställningen har vi inriktat oss på hur eleverna upplever sin skola. För varje skola har vi utgått från resultatet vid den senaste Skolenkät de deltagit i. Det gör att svar ingår från enkäterna hösten 2019, våren 2020 och våren 2021. Resultaten jämförs med det nationella genomsnittet vid Skolenkäten 2020.

Vi har valt att fokusera på svaren från elever i årskurs 9, eftersom vi menar att elevernas egen upplevelse är den allra viktigaste indikatorn på hur väl skolorna lyckas med sitt uppdrag.

Skolenkäten är omfattande och innehåller frågeställningar inom en mängd områden. Vi har valt att se på frågeställningar inom områdena Argumentation och kritiskt tänkande, Grundläggande värden, Delaktighet och inflytande, Studiero, Trygghet, samt Förhindra kränkningar.

Skolinspektionen tar fram ett resultat på frågeställningarna genom att ge de olika svarsalternativen följande värden:

Stämmer helt och hållet10
Stämmer ganska bra6,67
Stämmer ganska dåligt3,33
Stämmer inte alls0

Värdena för elevgruppen räknas samman och delas med antalet svar. På det sättet fås ett genomsnittligt värde för elevgruppen i intervallet 0-10 på varje frågeställning.

Enkätresultat

Eleverna vid de kristna skolorna upplever alltså att de i hög utsträckning utmanas till reflektion. De menar också att de i högre utsträckning än genomsnittet får diskutera och debattera i undervisningen. Även om skillnaden är relativt liten så är det ändå tydligt att de kristna skolornas elever ger sina skolor ett bättre omdöme än genomsnittet på det här området.

En av de frågeställningar där skillnaden är störst mellan svarsvärdena för kristna skolor och riksgenomsnittet är hur mycket mänskliga rättigheter berörs i undervisningen. De kristna skolorna ligger anmärkningsvärt högt över genomsnittet. Att göra etiska ställningstaganden och att ta upp jämställdhetsfrågor sker också i högre utsträckning på kristna skolor, enligt elevernas upplevelse. Dock får resultatet på jämställdhetsfrågan anses oroväckande lågt, även för de kristna skolorna.

Eleverna på kristna skolor upplever i avsevärt högre utsträckning än genomsnittet att man respekterar varandras olikheter på skolan. Detta är extra intressant med tanke på att skolorna har en betydligt högre andel elever med invandrarbakgrund än genomsnittet, och därmed en stor kulturell variation, samt har en lika socioekonomiskt blandad elevgrupp som kommunala skolor. Dessutom är det intressant att skolor som har en viss livsåskådningsmässig inriktning (kristen profil) samtidigt utmärker sig för att olikheter respekteras. Det förekommer ibland i debatten om konfessionella skolor påståenden om att dessa skolor bidrar till ett uppdelat samhälle, men enkätresultatet talar snarare för motsatsen.

Inom elevinflytande och delaktighet är skillnaderna små gentemot riksgenomsnittet, men de kristna skolorna har något högre värden. Samtidigt är variationen mellan de kristna skolorna stor – det finns skolor som uppenbart skulle behöva utvecklas på området, medan andra ligger i absolut topp vad gäller elevernas delaktighet.

Observera att på negativa frågor är värdet omvänt, så ju högre värdet är, desto bättre.

Den tydligaste skillnaden gentemot riksgenomsnittet är att elever vid kristna skolor i mycket låg utsträckning är rädda för andra elever. Däremot är inte den upplevda tryggheten på skolan högre, vilket är förvånande.

Observera att på negativa frågor är värdet omvänt, så ju högre värdet är, desto bättre.

Frågeställningen om studiero är den enda av de undersökta där de kristna skolorna har ett lägre värde än genomsnittet, även om skillnaden är marginell. Däremot upplever elever i de kristna skolorna i lägre utsträckning att de störs av andra elever. Värdena måste anses ligga lågt, både för kristna skolor och för svenska skolor i allmänhet. För en del av de skolor som undersökningen omfattar finns ett påtagligt behov av att stärka elevernas studiero. Detta kan höra samman med att många kristna skolor har en dokumenterat hög andel elever med särskilda behov, och elever som kommit till skolorna efter bristfällig tidigare skolgång. Detta gör det dock inte till ett mindre angeläget utvecklingsområde.

Elever på kristna skolor upplever i högre grad än genomsnittet att skolorna arbetar aktivt för att förhindra kränkande behandling. Samtidigt är värdena för riket låga och det vore verkligen önskvärt att svarsvärdena låg klart högre än vad de gör också för de kristna skolorna.

Sammanfattning

Resultaten på Skolinspektionens Skolenkäter visar att de kristna skolorna tydligt lyckas bättre än riksgenomsnittet med att uppfylla läroplanens krav. Särskilt markant är skillnaden på områden som rör allsidighet och tolerans. På frågeställningar om man på skolan respekterar varandras olikheter, om mänskliga rättigheter berörs i undervisningen och om det finns andra elever man är rädd för, har de kristna skolorna ett anmärkningsvärt bra resultat jämfört med riksgenomsnittet.

Sammantaget visar resultatet att de kristna skolorna i hög grad lever upp både till läroplanens krav och till Kristna Friskolerådets motto ”för en skola med saklighet, allsidighet och respekt för den personliga integriteten”.

Sven Magnusson, för Kristna Friskolerådet