Den 1 september, 2022

Elevers religiösa bakgrund i skolor med kristen inriktning 

I tidigare rapporter har vi utifrån Skolverkets statistik kunnat konstatera att skolor med kristen inriktning har en mycket blandad elevsammansättning utifrån både socioekonomisk och etnisk/kulturell bakgrund. Den här rapporten fokuserar på elevernas religiösa bakgrund och visar att elever på skolor med kristen inriktning kommer från familjer med en stor variation av livsåskådningar och trosinriktningar. 

Kristna Friskolerådets rapport 2022:3

Bakgrund 

Kritiker mot skolor med konfessionell inriktning upprepar framför allt två argument. Dels att skolan ska vara en arena där elever inte utsätts för religiös påverkan, dels att elever inte ska delas upp efter bakgrund. Det finns mycket som skulle kunna problematiseras med dessa påståenden, till exempel att det är väldigt naivt att tro att inte alla skolor ger en ideologisk påverkan – larmrapporterna har duggat tätt de senaste åren om hur utsatta troende ungdomar är i svensk skola. Men oavsett detta, så är det påfallande att argumenten framförs helt utan faktaunderlag. När flera partier nu vill förbjuda nyetableringar, eller till och med förbjuda även befintliga skolor med konfessionell inriktning, så upprepar de envist vissa påståenden om dessa skolor, men utan att kunna ge några som helst belägg för sina påståenden.  

Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet, som hade regeringens uppdrag att utreda hur ett etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning skulle kunna införas, framförde i sitt betänkande SOU 2019:64, att regeringen inte presenterat några sakskäl som skulle kunna motivera en sådan inskränkning av mänskliga rättigheter. Regeringen arbetade sedan i drygt två år på sitt förslag i frågan, vilket presenterades i promemorian U2022/01678. I denna påstods att skolor med konfessionell inriktning bidrar till segregation och att våldsbejakande extremism kan kopplas till sådana skolor. Det senare tryckte även skolministern på i ett mycket kritiserat uttalande i samband med en presskonferens om promemorian.  

Symptomatiskt för argumentationsnivån är att promemorian helt saknar faktaunderlag, förutom en diffus hänvisning till en 25 år gammal utredning. Från Kristna Friskolerådet ser vi det som mycket angeläget att debatten utgår från fakta, och inte fantasier och känsloargument. 

Vi har i en annan rapport utgått från Skolverkets statistik för att se hur elevsammansättningen ser ut vid skolor med kristen inriktning, i fråga om utländsk och socioekonomisk bakgrund.  

I denna rapport koncentrerar vi oss på hur elevernas religiösa bakgrund ser ut. 

De svenska skolorna med kristen inriktning har de senaste 15 åren sett en kraftig ökning av elever från familjer med annan religiös övertygelse. I en forskningsöversikt från Timbro 2018 konstaterades att ”den forskning som finns ger inget stöd för tesen att de konfessionella skolorna skapar parallellsamhällen. Tvärtom visar den att majoriteten av skolorna har en mångfald av nationaliteter och religioner.” 
(Qvarsebo & Wenell, Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet? Timbro 2018) 

Det har dock hittills inte funnits någon aktuell statistisk sammanställning av elevers bakgrund utifrån religion. Därför har Kristna Friskolerådet gått ut med en enkät till våra medlemmar, som omfattar ungefär 90 % av landets skolor med konfessionell inriktning. Det är svårt att fastställa ett exakt antal skolor med konfessionell inriktning, eftersom alla fristående skolor enligt skollagen får lov att ha konfessionella inslag. Enligt våra egna beräkningar finns det idag 59 skolor med konfessionell inriktning, varav 52 drivs av huvudmän som är medlemmar i Kristna Friskolerådet. Ytterligare fyra skolor har kristen inriktning och tre skolor har muslimsk inriktning. (Ett antal muslimska skolor har de senaste åren tvingats stänga eller omvandlats till annan profil.) Landets två judiska skolor ser sig inte som konfessionella. 

Underlag 

Kristna Friskolerådet har i dagsläget 44 medlemsorganisationer som är huvudmän för grund- och gymnasieskolor. 38 av huvudmännen har besvarat den enkät vi skickat ut. På dessa huvudmäns skolor går drygt 6900 elever. Enkäten omfattar därmed över 80 % av de elever som går på skolor med kristen inriktning. 

Drygt hälften av skolorna har färre än 150 elever.  

Andelen elever med föräldrar som är aktiva i någon kyrka 

Frågor om religionstillhörighet är svåra att värdera. Människor som beskriver sig som kristna eller muslimer kan lägga en mängd olika innebörder i begreppen. Många svenskar beskriver sig exempelvis både som kristna och icke-troende, eftersom de ser sig som tillhörande en kristen kultur. Eftersom vi här sätter religionstillhörigheten i relation till frågan om segregation är det dock inte särskilt intressant att veta hur stor andel som anser sig som kulturellt kristna. Vi har därför valt att ställa frågan hur stor andel av eleverna som har föräldrar vilka är aktiva i någon kyrka. I enkäten gör de svarande skolorna en uppskattning av denna andel, utifrån den kännedom de har om eleverna och deras familjer. Ett par av de större kristna skolorna har avböjt att svara på frågan, utifrån att de inte ansåg sig ha tillräcklig kännedom för att bedöma andelen. 

Att anonymt ställa frågan direkt till föräldrarna hade varit ett alternativ, men vi gjorde bedömningen att svarsgraden skulle bli alltför låg för att få ett representativt resultat.  

 Procentuell andel 
Hur stor andel av era elever bedömer ni har föräldrar som är aktiva i någon kyrka? 39 % 

Bedömningen är alltså att knappt 40 % av eleverna vid skolor med kristen inriktning har föräldrar som är aktiva i någon kyrka. Eftersom siffran grundar sig på en uppskattning från de olika skolorna finns en ganska stor felmarginal, men utifrån resultatet vågar vi dra slutsatsen att klart färre än hälften av eleverna vid skolor med kristen inriktning har någon kyrkligt aktiv förälder. 

Att märka är också att bland de elever som kommer från kyrkligt aktiva hem finns en stor variation. Gruppen är inte homogen, utan rymmer en mängd olika kristna trosriktningar. Det finns idag inte bland Kristna Friskolerådets medlemmar några skolor som nästan uteslutande har elever från ett enda kyrkligt sammanhang. Det var däremot relativt vanligt för ett tjugotal år sedan. 

Vilka olika religioner/livsåskådningar är representerade? 

Skolorna fick också markera vilka religioner/livsåskådningar som finns representerade bland elevernas föräldrar. Följande religioner/livsåskådningar var förmarkerade: 

  • Kristendom 
  • Islam 
  • Hinduism 
  • Buddhism 
  • Judendom 
  • Icke-religiös (ateism/agnosticism)

Det fanns också möjlighet att skriva till egna alternativ. 

Mer än ¾ av skolorna uppger att de har minst 3 olika religioner/livsåskådningar representerade. Det är en uppseendeväckande hög andel, med tanke på att många av skolorna är små. 

Kristendom är naturligt nog representerat vid samtliga av skolorna. Samtidigt finns det en mycket stor variation inom denna grupp, där samtliga skolor har familjer med många olika kristna inriktningar representerade.  Av övriga livsåskådningar är icke-religiös och islam de klart mest representerade, som både återfinns på ungefär ¾ av skolorna.  

 Procentuell andel 
kristendom 100 
islam 74 
hinduism 
buddhism 11 
judendom 26 
icke-religiös (ateism/agnosticism) 76 

Det finns en mängd faktorer som gör att familjer med annan livsåskådning väljer skolor med kristen inriktning. I en del fall är den kristna inriktningen av underordnad betydelse, utan det är då skolornas allmänna rykte som är avgörande. Men för många är just den kristna inriktningen den viktigaste orsaken till att familjer med annan religiös övertygelse söker sig dit. Många muslimer uppger att den allmänna svenska skolan har en nedlåtande syn på religion, medan det i kristna skolor finns en respekt för religiös övertygelse. Den här gruppen föredrar också ofta en skola med kristen inriktning i stället för muslimsk, för att barnen ska få en bättre integration i det svenska samhället. Kristna skolor fungerar i hög utsträckning som en bro mellan invandrarkulturer och svenskt samhälle. 

Det är också vanligt att familjer väljer skolor med kristen inriktning för att få en fristad från utsatthet utifrån religiös övertygelse. Detta gäller givetvis många kristna elever, som upplevt sig trakasserade i andra skolor på grund av sin tro, men det är också ett stort antal elever från familjer med judisk och ateistisk övertygelse som söker sig till kristna skolor för att de upplevt sig utsatta. Framför allt kommer dessa från kommunala förortsskolor som är muslimskt dominerade. Erfarenheterna sträcker sig från direkta hot till trakasserier på grund av kost, till exempel för att eleven äter fläskkött.  

Bedömningen att skolor med kristen inriktning generellt är miljöer där elever möts med respekt oavsett deras egen tro, styrks av resultaten på Skolinspektionens skolenkät, som görs på alla Sveriges skolor. Där ligger Kristna Friskolerådets medlemsskolor klart över riksgenomsnittet i elevernas egen bedömning av i vilken utsträckning man på skolan respekterar varandras olikheter, samt hur aktivt skolan arbetar för att förhindra kränkningar. 

Svar ingår från enkäterna hösten 2019, våren 2020 och våren 2021. Resultaten jämförs med det nationella genomsnittet vid Skolenkäten 2020. 

Sammanfattning 

Skolor med kristen inriktning har en blandad elevsammansättning, även sett till familjernas religiösa övertygelse. Omkring 40 % av eleverna har någon förälder som är aktiv i en kyrka. En klar majoritet är alltså från hem som inte är kyrkligt engagerade. 

Skolorna har många olika livsåskådningar representerade bland sina elever. Mer än ¾ av skolorna har minst tre olika religioner/livsåskådningar representerade. Elever från familjer med muslimsk samt icke-religiös livsåskådning återfinns på ungefär ¾ av skolorna. Många skolor har också elever från judiska familjer. 

Sammantaget är slutsatsen att det inte finns någon saklig grund för påståenden om att skolor med kristen inriktning är segregerade miljöer. På skolorna möts elever med olika religiös bakgrund och många familjer söker sig i själva verket till skolorna på grund av att de där möts med respekt oavsett trosinriktning. 

Kristna Friskolerådet, 2022-07-26