Den 18 maj, 2022

Regeringens förslag om etableringsstopp sågas av remissinstanserna

Regeringen har på remiss skickat ut ett förslag om etableringsstopp för skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Frågan är om ett regeringsförslag någonsin i vårt lands historia blivit lika kritiserat av mängder av tunga remissinstanser. Här har vi sammanställt ett axplock av kritiken:

Den nyinrättade myndigheten Institutet för Mänskliga Rättigheter har ett statligt uppdrag att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Myndigheten slår fast att regeringens förslag ”innebär en generell och oproportionerlig inskränkning av rätten till utbildning och rätten till religionsfrihet” och betonar att denna inskränkning inte är legitim.

I remissvaret betonas att rättshistorisk forskning visat att konventionstexternas skrivningar om föräldrars frihet på utbildningsområdet går tillbaka till erfarenheten från totalitära stater som förbjudit religiösa och kulturella minoritetsgrupper att inrätta fristående skolor.

Diskrimineringsombudsmannens remissvar är uppseendeväckande skarpt formulerat:

”DO bedömer att förslaget om etableringsstopp står i strid med Sveriges internationella åtaganden, inklusive Europakonventionens diskrimineringsförbud. DO bedömer att förslaget även är problematiskt när det gäller frågan om allas lika rättigheter och möjligheter i tillgång till utbildning med konfessionell inriktning oavsett deras religion eller annan trosuppfattning. Det är allvarligt att de underlag som presenterats inte visar en tillräckligt tydlig koppling mellan de anförda problemen och en konfessionell inriktning hos fristående skolor och fristående fritidshem. Underlagen ger därför inte heller ett tillräckligt stöd för att ett etableringsförbud skulle uppnå syftena med förslaget. Enligt DO framstår förslaget inte som lämpligt, nödvändigt eller proportionerligt i förhållande till de angivna syftena.”

DO menar också att promemorians utgångspunkt, att ”Sverige har utvecklats mot en sekulär stat”, är problematisk. Myndigheten ser i detta en risk för att förslaget inte tillräckligt beaktat förbudet mot diskriminering och behovet av skydd för minoritetet, och tillägger syrligt, ”något som får stöd av den tämligen summariska diskrimineringsrättsliga analysen i promemorian”.

Även Myndigheten för stöd till trossamfund avstyrker kraftfullt regeringsförslaget. Myndigheten menar att oavsett hur Europadomstolen skulle bedöma frågeställningen, har inte de skäl som regeringen anför sådan styrka att de ”sakligt sett kan anses motivera ett etableringsstopp”.

Sveriges Advokatsamfund gör också bedömningen att promemorians innehåll inte ger stöd för ett etableringsstopp. I svaret slås fast att ”advokatsamfundet anser sammantaget att ett etableringsstopp inte är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter samt kravet på likabehandling.”

Kammarrätten i Göteborg tar inte ställning till promemorians förslag, men uttrycker tveksamhet till riktigheten i regeringens bedömning att ett etableringsstopp är förenligt med EU-rätten.

Göteborgs Universitet är starkt kritiskt i sitt remissvar till evidensen i promemorians bedömningar. GU menar att det saknas stöd för slutsatsen att skolor med konfessionell inriktning generellt leder till de missförhållanden som lagändringen avser åtgärda. För att kunna göra sådana bedömningar menar GU att det behöver göras en jämförelse med andra skolor och över tid. I remissvaret uttrycks bland annat skepsis angående promemorians antagande att skolsegregation är ett problem specifikt kopplat till skolor med konfessionell inriktning. GU konstaterar också att det nuvarande systemet förefaller fungera, eftersom missförhållanden upptäcks och åtgärdas.

Lärarförbundet, skolsektorns största fackliga organisation, avstyrker regeringens förslag och menar att de övriga förändringar som är på gång att genomföras är tillräckliga. Förbundet uttrycker också att avseende ”frågan om konfessionella skolor bidrar till skolsegregering så håller Lärarförbundet med om att skolsegregering är en viktig fråga men att de konfessionella skolornas omfattning är så liten att den är betydelselös i sammanhanget”.

Idéburna Skolors Riksförbund konstaterar att många påståenden om skolor med konfessionell inriktning grundar sig i känslor och rykten snarare än fakta. ”ISR ser många välfungerande skolor med goda studieresultat och många gånger bättre förhållanden när det gäller såväl trygghet och studiero som inflytande och delaktighet än många kommunala skolor.” ISR uttrycker också att om det problem regeringen vill åtgärda handlar om antidemokratiska budskap eller otillåtna påverkansinslag, så bör Skolinspektionens uppdrag tydliggöras utifrån den problembilden. ”Det är dock inte ISR:s bild att detta är något vanligt förekommande eller ens specifikt för skolor med konfessionell inriktning.”

Friskolornas Riksförbund kan inte se att promemorian framför något nytt stöd för sitt förslag, trots att det framhålls att en mer noggrann genomgång av konventionstexter och internationell gjorts. FR är också mycket kritiskt mot regeringens ambition att komma runt konventionerna om mänskliga rättigheter: ”Sverige har anslutit sig till Europakonventionen och förbundit sig att inte stifta lagar som står i strid mot denna. Regeringen hänvisar i sin promemoria till att föräldrar själv kan undervisa sina barn enligt den religiösa trosuppfattningen på fritiden. Det är inget annat än ett tydligt försök att runda ett konventionsinnehåll som man är obekväm med. Det ökar dock inte det rättsliga stödet för att göra så.”

Sveriges Kristna Råd, med 26 medlemskyrkor som totalt har över 6 miljoner medlemmar, avstyrker bestämt förslaget och ser det som en allvarlig inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Rådet menar att promemorian har stora brister och inte utgör ett tillförlitligt underlag. Vidare anförs att ”förslaget utgör en ickenödvändig, oproportionerlig och ineffektiv begränsning av religionsfriheten i förhållande till de problem som regeringen söker påvisa som motivationsgrund för införandet av begränsningen”.

Rådet oroas också över promemorians sammanblandning av en sekulär stat och ett sekulärt samhälle. I remissvaret konstateras att Sverige i ett europeiskt perspektiv redan utmärker sig för sin låga andel skolor med konfessionell inriktning.  ”I en sådan jämförelse framstår förslaget om etableringsstopp som ett utslag av en långt driven sekularistisk åskådning, snarare än som en konsekvens av att vi har en sekulär stat. Att driva och gynna en viss livsåskådning samtidigt som man motarbetar andra är inte den sekulära statens uppgift.”

I likhet med många andra remissinstanser lyfter Sveriges Kristna Råd fram att de problem i skolor med konfessionell inriktning som promemorian lyfter fram, är vagt beskrivna och vilar på svag faktamässig grund.

Rådet uppmärksammar dessutom att promemorian inte tar hänsyn till det växande problemet med diskriminering på religiös grund och hänvisar bland annat till en enkätundersökning bland kristna skolelever som de själva genomfört och som visar att ungefär hälften upplevt kränkande behandling i skolan för sin tros skull. ”Sveriges kristna råd anser att konfessionella friskolor utgör en positiv resurs för att motverka sådan religiös diskriminering och att detta måste tas i beaktande i den politiska diskussionen om dessa skolors framtid.”

Svenska Kyrkan anser att promemorians förslag är onyanserat och att det ger intryck av en bristande förståelse för barns rätt till religionsfrihet. SK påpekar att barnets utveckling, enligt barnkonventionen, också inbegriper moralisk och andlig utveckling, och att religionsfrihet både handlar om barnets autonomi och om rätten till tradition och sammanhang.

Romersk-katolska Kyrkan (samt Sveriges Unga Katoliker) menar att familjens rättigheter inom skolområdet alltid måste försvaras gentemot övergrepp från staten. RK påminner om att konventionernas rättighet för föräldrar att tillförsäkra sina barn en utbildning i enlighet med den egna övertygelsen, har sin bakgrund i bland annat erfarenheten från nationalsocialisternas upplösning av katolska skolor i 1930-talets Tyskland.

RK förvånas över att promemorian använder ett lösryckt citat från Europadomstolen som argument, eftersom det aktuella fallet inte alls berör rätten för de icke offentliga skolorna att ha en konfessionell inriktning. RK menar vidare att redan nuvarande förbud i skollagen mot konfessionella inslag bryter mot Europakonventionen.

I remissvaret lyfts fram att det endast är ett litet antal totalitära stater som har ett motsvarande förbud som regeringen vill införa, samt att utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet konstaterade att Sverige redan har fler begränsningar än övriga stater som undertecknat Europakonventionen. Svaret avslutas med en uppmaning:

”Romersk-katolska kyrkan anser att svenska myndigheter och politiska partier borde arbeta för att öka respekten för internationella konventioner om mänskliga rättigheter, även när det gäller skolväsendet, i stället för att undergräva dem och försöka kringgå dem. Om Sveriges ställning som demokratisk rättsstat ska kunna upprätthållas även fortsättningsvis måste det förbli tillåtet att etablera fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning.”

Judiska Centralrådet reagerar med häpnad över diskrepansen mellan politikers uttalade stöd för den judiska minoriteten och det lagförslag som regeringen lägger fram. I sitt svar inbegriper de då också förslag i propositionen 2021/22:157. JC menar att den föreslagna regleringen ”innebär ett utarmande av judiska förskolor, grundskolor och fritidshem och skulle på sikt riskera att leda till en utflyttning av barnfamiljer till länder med tryggat utbud av judiska skolor”.  JC pekar på att inom judiskt kulturarv görs inte den åtskillnad mellan kultur och religion som i det kristna kulturarvet. Inslag, som i skolorna inte betraktas som konfessionella, blir det med regeringens förslag. Judiska Ungdomsförbundet skriver att ”med den nya föreslagna definitionen av konfessionell inriktning kommer det leda till att de judiska skolorna riskerar att hamna i ett läge där man antingen får välja bort den judiska kulturella verksamheten eller stänga ner skolorna”.