Kristna friskolerådet (KrF) har sedan 2011, då den nya skollagen och nya läroplaner kom, målmedvetet arbetat för att säkerställa att våra medlemsskolor är och förblir professionella skolor – allsidiga, sakliga och med största respekt för varje individs integritet.
Vi kan se att det här arbetet varit mycket framgångsrikt. Skolinspektionens enkäter visar att skolor med kristen inriktning lyckas betydligt bättre än genomsnittet med att förmedla läroplanens grundläggande värden. Svarsvärdena ligger till exempel anmärkningsvärt mycket högre än riksgenomsnittet på elevernas upplevelse av i vilken grad olikheter respekteras på skolorna. Ett resultat av skolornas framgångsrika arbete på området är att andelen elever från hem med icke-kristen livsåskådning ökat dramatiskt de senaste 10 åren. Idag har endast 40 % av eleverna vid skolor med kristen profil någon förälder som är aktiv i en kyrka. ¾ av skolorna har muslimska elever och en lika stor andel har elever från hem med en uttalat icke-religiös livsåskådning.
De tre huvudsakliga medlen i Kristna Friskolerådets arbete med de här frågorna har varit:
- Möten med Skolinspektionen
Redan i samband med att de nya styrdokumenten kom 2011 kontaktade KrF Skolinspektionen (SI) för att få till stånd en dialog kring de nya villkoren kring konfessionella inslag. Begreppet hade, trots varningar från många håll, bl a Lagrådet, SI och KrF, inte definierats av lagstiftaren. Vi ville med dialogen säkerställa att vi hade en samsyn om begreppets tolkning.
SI:s chefsjurist öppnade vårt första möte med orden: Ingen av oss har stiftat lagen, ingen av oss gillar den, så låt oss tillsammans hitta en gemensam tolkning. Under åren har vi fortsatt mötts 1-2 gånger per år.
Vårt syfte med mötena var och är att säkerställa att vi har en någorlunda gemensam tolkning av begreppet konfessionella inslag, vad dessa får innehålla, när de får finnas, och, inte minst, att tolkningen är likadan över landet och mellan olika inspektörer.
Det vi under de senaste åren fr a har sett angeläget att lyfta med SI är att kvalitén på granskningar/inspektioner varit väldigt varierande, där olika inspektörer ofta haft personliga tolkningar av begreppen, och kanske inte minst att attityden många gånger varit fientlig, och intervjuteknikerna tveksamma.
Vi har längs vägen på olika sätt kommunicerat resultaten av våra samtal till våra medlemsskolor. - Utbildningar
Det viktigaste forumet för kommunikationen med våra medlemsskolor har genom åren varit våra kontinuerliga utbildningar för skolledare, skolchefer respektive huvudmän. Stor tonvikt har legat på laglydighet; vad tillåter lagen, var går gränserna, hur ser SI:s tolkning ut. Vi har här också kunnat inhämta synpunkter och erfarenheter från våra medlemmar av sådant som vi sedan kunnat lyfta i våra samtal med SI.
Vårt genomgående tema vad gäller konfessionella frågor har varit att säkerställa att alla skolor tydligt skiljer på skolans uppdrag och kyrkans uppdrag, särskilt i de fall huvudmannen varit en församling. Skolan ska vara en professionell skola som till punkt och pricka följer lagar, förordningar och läroplaner. - Stöd till enskilda skolor och huvudmän
Under åren har medias granskning av våra skolor blivit allt mer frekvent. Så snart någon skola blivit utpekad har KrF kontaktat skolan och erbjudit hjälp så att drabbade elever eller tidigare elever ges möjlighet till upprättelse i de fall övergrepp skett, och för att säkerställa att inga övertramp vad gäller det konfessionella i fortsättningen ska kunna ske.
Allt för ofta har mediegranskningen varit aggressiv och enligt våra efterforskningar av sakhändelserna tunna vad gäller sanningshalten. Detta har dock aldrig fått innebära att vi inte tar varje elevs utsaga som sann, och att varje fall tas på största allvar.