Fakta om kristna skolor

Genom århundradena har kristna idéer och aktörer haft stor betydelse för skolans utveckling i Sverige. Pedagoger som Comenius påverkade synen på barns lärande, undervisningens innehåll och vikten av att anpassa skolan efter elevens förutsättningar. Även kristna organisationer och samfund startade tidigt skolor för grupper som annars hade begränsad tillgång till utbildning.

Som alltid, när staten haft svårt att garantera god kvalitet inom vård, omsorg och utbildning, så engagerar sig kristna individer och organisationer för att avhjälpa brister och hjälpa till att bygga ett bättre samhälle. Utbildning som inte vilar på kristen grund är ett nytt inslag i vår kultur. Kristna skolor har varit samhällsbärare i Sverige under nästan tusen år. Det kommer de att vara också i framtiden

Samtidigt har Sverige Europas mest restriktiva regelverk. Undervisningen måste vara helt ickekonfessionell och religiösa inslag får endast förekomma frivilligt och utanför undervisningstid – ett krav som saknar motsvarighet i andra jämförbara länder.

Läsåret 2025/26 finns 53 konfessionella grundskolor i Sverige, varav 50 är kristna, två judiska och en muslimsk. Samtliga konfessionella gymnasieskolor är kristna.

Krav på att förbjuda konfessionella skolor, vilket framförs av flera riksdagspartier, är unikt i Europa och förekommer annars enbart i auktoritära stater. I demokratiska rättsstater ses pluralism i utbildningsväsendet som en tillgång – inte som ett hot.

Europadomstolen har slagit fast att pluralism inom skolväsendet är absolut nödvändigt för bevarandet av det demokratiska samhället, dvs. det skyddar samhället mot alltför auktoritära tendenser.

Klart mindre än hälften av eleverna i kristna skolor har föräldrar som är aktiva i någon kyrka. Elever med muslimsk, judisk och ickereligiös bakgrund finns på en klar majoritet av de kristna skolorna. Kristna skolor är därmed i praktiken multireligiösa skolmiljöer.

Många familjer med annan livsåskådning väljer kristna skolor just för att de upplever respekt, trygghet och studiero – ofta efter negativa erfarenheter i andra skolor.

I fråga efter fråga visar fakta att kristna skolor bidrar till integration, inte segregation.

Även i gymnasieskolan presterar kristna skolor avsevärt bättre: Nästan alla elever tar examen, och den genomsnittliga betygspoängen ligger klart över riksgenomsnittet.

Skillnaderna är särskilt tydliga för elever med utländsk bakgrund. I kristna skolor når denna elevgrupp markant bättre resultat än motsvarande elever i kommunala skolor – i samtliga mätetal.

Dessa resultat kan inte förklaras av en socioekonomiskt gynnad elevsammansättning. Kristna skolor har fler elever med utländsk bakgrund och en föräldrautbildningsnivå nära riksgenomsnittet.

Påståenden om glädjebetyg i fristående skolor håller inte för granskning. Jämförelser mellan nationella prov och slutbetyg visar att kommunala skolor höjer betygen mer än kristna skolor.

Sammantaget visar statistiken att kristna skolor förenar höga kunskapsresultat med hög integritet i betygssättningen.

Inom området trygghet upplever elever i kristna skolor i högre grad att de känner sig trygga, sedda och accepterade.

När det gäller att förhindra kränkningar har kristna skolor klart högre förtroende för att vuxna ingriper när någon behandlas illa.

Studieron är bättre i kristna skolor, framför allt i gymnasieskolan, där skillnaden mot rikssnittet är markant.

Elever i kristna skolor upplever i större utsträckning att det finns vuxna som bryr sig om hur de mår, och att elever bemöter varandra med respekt.

Sammantaget visar elevernas egna svar att kristna skolor ligger i topp med att uppfylla skolans värdegrundsuppdrag.