Fakta om kristna skolor
Kristna skolors historia i Sverige
Den svenska skolans framväxt är nära knuten till kyrkan och den kristna traditionen. Redan under medeltiden grundades skolor av kyrkan, och under reformationen stärktes betoningen på läskunnighet, moralisk fostran och allas möjlighet till utbildning.
Genom århundradena har kristna idéer och aktörer haft stor betydelse för skolans utveckling i Sverige. Pedagoger som Comenius påverkade synen på barns lärande, undervisningens innehåll och vikten av att anpassa skolan efter elevens förutsättningar. Även kristna organisationer och samfund startade tidigt skolor för grupper som annars hade begränsad tillgång till utbildning.
Som alltid, när staten haft svårt att garantera god kvalitet inom vård, omsorg och utbildning, så engagerar sig kristna individer och organisationer för att avhjälpa brister och hjälpa till att bygga ett bättre samhälle. Utbildning som inte vilar på kristen grund är ett nytt inslag i vår kultur. Kristna skolor har varit samhällsbärare i Sverige under nästan tusen år. Det kommer de att vara också i framtiden
Kristna skolor i europeisk kontext
Konfessionella skolor är en självklar och etablerad del av skolväsendet i Europa. I flera länder går en majoritet av eleverna i kristna skolor. Sverige sticker ut kraftigt. Endast 0,7 procent av grundskoleeleverna går i konfessionella skolor.
Samtidigt har Sverige Europas mest restriktiva regelverk. Undervisningen måste vara helt ickekonfessionell och religiösa inslag får endast förekomma frivilligt och utanför undervisningstid – ett krav som saknar motsvarighet i andra jämförbara länder.
Läsåret 2025/26 finns 53 konfessionella grundskolor i Sverige, varav 50 är kristna, två judiska och en muslimsk. Samtliga konfessionella gymnasieskolor är kristna.
Krav på att förbjuda konfessionella skolor, vilket framförs av flera riksdagspartier, är unikt i Europa och förekommer annars enbart i auktoritära stater. I demokratiska rättsstater ses pluralism i utbildningsväsendet som en tillgång – inte som ett hot.
Europadomstolen har slagit fast att pluralism inom skolväsendet är absolut nödvändigt för bevarandet av det demokratiska samhället, dvs. det skyddar samhället mot alltför auktoritära tendenser.
Kristna skolor är integrationsmiljöer
Kristna skolor har en betydligt större andel elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor. Föräldrarnas utbildningsnivå ligger i kristna skolor nära riksgenomsnittet och klart lägre än genomsnittet för enskilda skolor som helhet. Kristna skolor har alltså inte en särskilt socioekonomiskt gynnad elevsammansättning.
Klart mindre än hälften av eleverna i kristna skolor har föräldrar som är aktiva i någon kyrka. Elever med muslimsk, judisk och ickereligiös bakgrund finns på en klar majoritet av de kristna skolorna. Kristna skolor är därmed i praktiken multireligiösa skolmiljöer.
Många familjer med annan livsåskådning väljer kristna skolor just för att de upplever respekt, trygghet och studiero – ofta efter negativa erfarenheter i andra skolor.
I fråga efter fråga visar fakta att kristna skolor bidrar till integration, inte segregation.
Kristna skolor har goda kunskapsresultat
I årskurs 9 har elever i kristna skolor högre meritvärde, större andel godkända betyg i alla ämnen och högre gymnasiebehörighet än elever i kommunala skolor.
Även i gymnasieskolan presterar kristna skolor avsevärt bättre: Nästan alla elever tar examen, och den genomsnittliga betygspoängen ligger klart över riksgenomsnittet.
Skillnaderna är särskilt tydliga för elever med utländsk bakgrund. I kristna skolor når denna elevgrupp markant bättre resultat än motsvarande elever i kommunala skolor – i samtliga mätetal.
Dessa resultat kan inte förklaras av en socioekonomiskt gynnad elevsammansättning. Kristna skolor har fler elever med utländsk bakgrund och en föräldrautbildningsnivå nära riksgenomsnittet.
Påståenden om glädjebetyg i fristående skolor håller inte för granskning. Jämförelser mellan nationella prov och slutbetyg visar att kommunala skolor höjer betygen mer än kristna skolor.
Sammantaget visar statistiken att kristna skolor förenar höga kunskapsresultat med hög integritet i betygssättningen.
Kristna skolor uppfyller läroplanernas värdegrundsuppdrag
I Skolinspektionens skolenkät har elever i kristna skolor genomgående bättre resultat än riksgenomsnittet i centrala värdegrundsfrågor. Den samlade elevnöjdheten är tydligt högre i kristna skolor än i genomsnittet för svenska skolor.
Inom området trygghet upplever elever i kristna skolor i högre grad att de känner sig trygga, sedda och accepterade.
När det gäller att förhindra kränkningar har kristna skolor klart högre förtroende för att vuxna ingriper när någon behandlas illa.
Studieron är bättre i kristna skolor, framför allt i gymnasieskolan, där skillnaden mot rikssnittet är markant.
Elever i kristna skolor upplever i större utsträckning att det finns vuxna som bryr sig om hur de mår, och att elever bemöter varandra med respekt.
Sammantaget visar elevernas egna svar att kristna skolor ligger i topp med att uppfylla skolans värdegrundsuppdrag.
Kristna skolor är vanligare än andra konfessionella skolor
Under läsåret 2025/2026 fanns 53 grundskolor med konfessionell inriktning i Sverige. Av dem var 50 kristna, två judiska och en muslimsk.
Kristna friskolerådets medlemmar består 2025/2026 av 83 förskolor (2680 barn), 48 grundskolor (7442 elever) och sex gymnasieskolor (855 elever).
Det motsvarar ungefär en halv procent av alla barn i förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige.
Vanliga frågor och svar
-
Vad är en kristen friskola?
En kristen friskola kombinerar svensk läroplan med en kristen profil. Skolan ägs och drivs av en fristående huvudman, exempelvis en stiftelse, förening eller aktiebolag.
-
Varför behövs kristna skolor?
Många väljer kristna skolor därför att de uppskattar profilen, tryggheten och den varma gemenskapen. Här finns en miljö där respekt, omtanke och ansvar för varandra är viktiga delar av vardagen.…
-
Vad innebär ”konfessionella inslag”?
De konfessionella inslagen är de ”kristna” inslagen i skolans verksamhet. Det kan exempelvis vara gemensamma andakter eller högtidsfiranden. Det är alltid frivilligt för eleverna att delta och det erbjuds alternativ…
-
Är kristna skolor segregerande?
Nej, tvärtom! Skolverkets statistik från 2020 från visar att kristna skolor har en socioekonomiskt mycket blandad elevsammansättning. Av statistiken framgår också att de kristna skolorna har en klart högre andel…
-
Hur fungerar antagningen till kristna skolor?
Antagningen fungerar likt andra skolor så att elever söker och antas enligt skolans antagningsregler, baserat på kötid och eventuell syskonförtur.
-
Är det extra mycket religion i undervisningen på kristna skolor?
Undervisningen på kristna skolor följer svensk läroplan precis som i alla andra skolor. Undervisningen är icke- konfessionell, vilket innebär att undervisningen är saklig och allsidig och inte utgår från tro…
-
Vem får starta en kristen skola?
En kristen skola kan startas av en huvudman som uppfyller de krav som ställs för friskolor. Ansökan görs till Skolinspektionen. Bland annat ställs krav på ägarnas och ledningens bakgrund och…
-
Hur mycket tar ägarna ut i vinst från de kristna skolorna?
Kristna skolor drivs utan vinstsyfte, ofta av ideella organisationer eller stiftelser och i vissa fall i bolagsform. Skolornas syfte är att bedriva utbildning med kristen profil, inte att generera vinst.
-
Vem äger de kristna skolorna?
Kristna friskolor drivs ofta av ideella organisationer, stiftelser eller mindre bolag med kristen profil. De är inte kommunala utan fristående, men följer samma lagar och regler som andra skolor.
-
Hur är resultaten på kristna skolor?
Kristna och idéburna skolor och förskolor hamnar ofta högt i rankningar som jämför hur väl eleverna lyckas i skolan, exempelvis baserat på socioekonomisk bakgrund och föräldraenkäter.
-
Hur många går på kristna skolor?
Just nu går ungefär 11 000 elever på kristna skolor i Sverige. Det motsvarar mindre än en procent av alla elever som går grundskola eller gymnasium i Sverige.
-
Hur länge har det funnits kristna skolor i Sverige?
Kristna skolor har en lång tradition i Sverige, konfessionella inslag har funnits i olika former i flera hundra år. Många av de kristna skolorna som finns nu startade sin verksamhet…
