Kristen skola inför 2017

Den kristna skolan önskar stå för ”en framtid och ett hopp”, Jer. 29:11-13.

Den bibliska profeten Jeremia, som specifikt uttalade de orden för ca 2600 år sen, ansågs dock inte av sin samtid som en lyckoprofet. Han fick istället lida mycket för att han var en sanningsivrare som frimodigt gick till rätta med de av sina profetkollegor som
populistiskt lovade folket guld och gröna skogar.

Den kristna skolan företräder, uppmuntrad av profeten Jeremia, en realistisk och jordnära religionsutövning som väl harmonierar med såväl de myndighetskrav som skollagen ställer, som det samtida samhällsansvar som åligger alla skolor.

De krav som de kristna skolorna dock inte är så skickliga på att uppfylla – är de populistiska. Istället har man under de snart 1000 år som man bedrivit undervisning i Sverige, gått i bräschen för det man brukar kalla ett klassiskt bildningsideal. En utbildning som vägleder i samhället istället för att ängsligt försöka uppfylla kortsiktiga samhällsplaneringsnycker. I skrivande stund deltar undertecknad, de kristna skolorna och förhoppningsvis mängder av andra skolor i den motståndsrörelse som vägrar att låta sig styras av terror och destruktivitet. Luther, nu 500-års aktuell, sa; ”Om världen går under imorgon så vill jag ändå plantera ett
äppelträd idag”.

De kristna skolorna, tillsammans med den enda judiska skolan och några muslimska skolor i Sverige, är just nu en nagel i en del populistiska samhällsbyggares ögon och utgör bla det bondoffer
som man anser sig behöva göra för att kunna konstruera en trygg och säker framtid för vårt land.

Jag tror mig förstå den diskurs som lär att likriktning ger översikt och samhällsstyrningsförmåga, men jag tror tyvärr inte att tanken är rättänkt. Förbiseendet av framtidshoppet, om än till att börja med endast för en minoritet, är ett av elementen som saknas i den analysen. Ett annat är tankens frihet. Den kristna skolan vill istället stå för att man kan tänka både fritt och rätt, frihet och mångfald idag och hopp om en hållbar framtid för både minoriteter och majoriteten, imorgon. Utbildning måste även i fortsättningen primärt få handla om att resa upp individer som formar framtiden, snarare än om att ängsligt marginaliseras i sitt tänkande genom den rädsla som alltmer vill stöpa oss alla i samma (uni-) form.

Den Gud som Jeremia för 2600 år sen hämtade sin styrka och inspiration ifrån för att orka och våga gå emot strömmen är också den Gud som den kristna skolan idag är beroende av. Ett, i vår  samtid, för många ytterst irrationellt påstående, men som i takt med
samhällsutvecklingen ändå av allt fler kan ses som relevant.

De kristna skolorna i Sverige välkomnar, inom lagens ram och skydd, resten av Sveriges skolor att delta i den utveckling av samhället som befrämjar gemenskap och framtidstro. Skolutveckling i ordets bästa bemärkelse leder alltid till sann och varaktig samhällsutveckling.

Bo Nyberg, ordförande i Kristna Friskolerådet, KrF